Sportfiskarna Blekinge

 

Sportfiskarnas förbundsstyrelse bjuder härmed in alla föreningar och distrikt till kongress lördag 19 mars 2016 i Stockholmsmässans lokaler i samband med Sportfiskemässan 2016.

Kongressen är Sportfiskarnas högsta beslutande organ och genomförs varannat år. På kongressen är det medlemsorganisationerna som beslutar om förbundets verksamhet och ekonomi. Här väljs styrelsens ledamötet och ordförande för de kommande två åren.

Motioner, inför kongressen har samtliga medlemmar, klubbar, distrikt möjlighet att lämna in motioner till kongressen. Motion att behandlas av kongressen 2016 skall inges skriftligen till förbundsstyrelsen senast den 31 december 2015.


 Läs Sportfiskarnas remissvar för vattenförvaltningen och åtgärder för havsmiljön.

Sportfiskarna har nu lämnat in synpunkterna på de tunga remisserna gällande vattenförvaltningen och åtgärdsprogrammet för havsmiljön.

Den svenska vattenförvaltningen kopplad till EU:s ramdirektiv för vatten har det senaste halvåret varit ute på samråd. Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden 2015-2021 har tagits fram. Samtidigt har ett åtgärdsprogram för havsmiljön tagits fram med målet att uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. De nya åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen har förbättrats väsentligt jämfört med den tidigare förvaltningscykeln 2009-2015. Även om konkreta åtgärdsförslag fortfarande saknas för en del vattenförekomster, har den delen blivit avsevärt bättre.

Sportfiskarna har i remissvaret lagt stor fokus på frågor som rör biologisk mångfald och påverkan på våra vattendrag. Om miljökvalitetsnormerna ska uppnås i vattendrag påverkade av vattenverksamheter behöver alla vattenverksamheter omfattas av miljöbalken. Det görs enklast genom att realisera de goda förslag Vattenverksamhetsutredningen har presenterat (SOU 2013:69, SOU 2014:35). Utgångspunkten för alla miljöskadande verksamheter bör vara att förorenaren betalar och när man ska avgöra vilka åtgärder som behövs för att nå god ekologisk potential kan man inte bara titta på verksamhetens nytta för samhället kontra vinsterna för miljön om vissa åtgärder genomförs. Man måste även räkna in potentialen för eventuella näringar som kan nyttja ett restaurerat vattendrag, exempelvis sportfiske och fisketurism.

– Sportfiskarna menar att farten i det konkreta åtgärdsarbetet måste skruvas upp för att möjligheterna att nå vattenförvaltningens mål ska vara realistiska. En omfördelning av statliga anslag med riktning mot direkta åtgärder och tillsyn måste ske på bekostnad av ytterligare utredningsarbete, säger Christina Lindhagen, sakkunnig på Sportfiskarna.

För åtgärdsprogrammet för havsmiljön har Sportfiskarna fokuserat på tillståndet för våra fiskbestånd. Situationen för många av bestånden längs våra kuster, särskilt de kommersiellt fiskade, är mycket dyster. Särskilt påtaglig är förlusten av stora rovfiskar och många lokala kustlekande bestånd tros vara helt försvunna. Bottentrålning får fortsätta både i marina skyddade områden och alltför nära den svenska kustlinjen. Svenska och europeiska myndigheters misshushållning med våra fiskresurser de senaste decennierna är oerhört tragisk och har bland annat inneburit försämrade möjligheter till rekreation för flera generationer, en enorm negativ påverkan på våra ekosystem samt minskade inkomster för och ett sönderfall av den svenska yrkesfiskeflottan.

Sportfiskarna anser att man sätter en överdriven tilltro till att problemen effektivt kommer att lösas genom åtaganden inom den gemensamma fiskeripolitiken.
– Det är positivt att ett helhetsgrepp tas kring arbetet med våra havsmiljöer, men ambitionsnivån för att återfå våra fiskbestånd är för låg om vi vill kunna uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden, säger Sportfiskarnas fiskevårdschef Markus Lundgren.

Läs remissvaren i sin helhet:
Samråd vattenförvaltningen
Åtgärdsprogram för havsmiljön

 

Sportfiskarna delvis kritiska till regler för laxfiske

Havs- och vattenmyndigheten har presenterat sitt förslag för årets yrkesfiske efter östersjölax och Sportfiskarna har nu lämnat synpunkter på detta. Även i år ges möjlighet till dispens för en tidig start för laxfiske i Västernorrlands- och Västerbottens län vilket riskerar att fånga den tidigt vandrande vildlaxen. Sportfiskarna anser att detta inte är förenligt med HaV:s mål att skydda de svaga laxbestånden i exempelvis Lögdeälven, Piteälven, Råneälven, Åbyälven, Rickleån och Sävarån. HaV föreslår i år även en ökad andel fångst av vildlax i Bottenviken.

– Sportfiskarna anser att skyddet för de svagaste laxälvarna måste förstärkas ytterligare och att länsstyrelsen i Västerbotten och Västernorrland omedelbart ska upphöra med att ge dispens för en tidig start på laxfisket, kommenterar Glenn Douglas, Sportfiskarna Region Norr.

Utvecklingen för de svenska östersjölaxälvarna är delad: flera av de stora fjällälvarna i norra Sverige har för närvarande en bra utveckling med ökande antal hemvandrande leklaxar medan däremot många mindre skogsälvar har svag, eller ingen ökning av hemvandrande leklaxar. Att en tidig start på fisket innebär fångst av lax från svaga älvar är belagt bland annat genom en genetisk analys av lax fångad i svenskt kommersiellt kustfiske under 2013 och 2014 utförd av SLU som visar att lax från den svaga Lögdeälven vandrar tidigt och påverkas hårt av en tidig start på fisket.

HaV föreslår i år även en ökning av andelen vildlax som kan fångas i Bottenviken: 12 000 vildlaxar, jämfört med 10 000 laxar i fjol, vilket förutom Torneälvslax även kommer att innefatta fångst av lax från Kalix- och Råneälven.

– Denna ökning riskerar slå mot vår åtgärd i Kalixälvens mynning där Sportfiskarna i samarbete med fiskevattenägarna och andra organisationer har satsat stora summor på att lägga 17 fiskeplatser i träda i fem år för att öka uppgången av vildlax, säger Glenn Douglas.

Positivt med årets förslag är att det kustnära yrkesfisket i det sydligaste kustområdet i närhet till älvar som Emån och Mörrum ska minskas ytterligare. Detta ger större säkerhet för att förvalta det ekonomisk viktiga sportfisket i Sveriges mest kända laxälvar.

Sportfiskarnas yttrande till HaV:s förslag

HaV:s förslag till fördelning av återstående laxkvot.

SLU:s undersökning: ”Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 – genetisk provtagning och analys”