Sportfiskarna Blekinge

   

gäddkö 540 foto Mica...

Nyligen sammankallade länsstyrelsen i Blekinge till ett dialogmöte för att bland annat diskutera förvaltning av gädda och abborre i Blekinge. Yrkesfiskets kraftigt ökade fångster av gädda i Karlskrona skärgård var en huvudfråga.

Det var 7 april som ett dialogmöte ägde rum hos länsstyrelsen i Blekinge, där fokus var hållbar förvaltning av gädda och abborre i Blekinge. Mötet var väldigt välbesökt med ca 35 personer på plats, däribland länsstyrelsens länsråd, flertalet fiskecamper och sportfiskebutiker, olika sportfiskeintressen och lokala yrkesfiskare. Från Sportfiskarna fanns Olof Engstedt och Markus Lundgren på plats.

Sveriges lantbruksuniversitets Ulf Bergström redogjorde bland annat för beståndssituation och fångstuttag av gädda i Östersjön. Där konstaterades att rekryteringen ser relativt bra ut på flera platser i Blekinge, jämfört med resten av södra Östersjöns kuststräckor. Det konstaterades också att fritidsfisket, där sportfiske men också husbehovsfiske med nät ingår, står för merparten av de landade fångsterna av gädda sett till hela Östersjön. Synar man däremot fångstdata specifikt från Blekinge, där skärgårdsområdena kring Karlskrona är de huvudsakliga fiskeområdena, noteras en kraftigt ökad fångst hos yrkesfisket de senaste åren. Landningarna har här gått från drygt 5 ton år 2010 till anmärkningsvärda 44 ton år 2016, samtidigt som den totala landningen av gädda längs hela Sveriges kust var ca 54 ton. Detta innebär att av yrkesfiskets totala landningar av gädda från Östersjön år 2016 kommer 81 % från Blekinge, och i princip allt är från Karlskrona skärgård. Det handlar till största del om nätfiske på grunt vatten under våren, vilket också har gjort att landningarna av abborre har mångdubblats under samma tidsperiod.

– Det här är områden som också påverkas av att vi har ett högt fisketryck från sportfiskare både vår och höst, med exempelvis flertalet stora gäddfisketävlingar. Samtidigt har det starka beståndet i området i decennier inneburit en mycket omfattande sportfisketurism, med flertalet livskraftiga fiskecamper och annan verksamhet som genererar stora inkomster till den lokala ekonomin. Givetvis är vi väldigt oroade över hur det här kraftigt ökade fångstuttaget på en icke-kvoterad art påverkar det lokala gäddbeståndet, säger Sportfiskarnas fiskevårdschef Markus Lundgren.

I de gruppdiskussioner som följde diskuterades bland annat förslag på hur bestånden av gädda och abborre borde förvaltas. Bland de förslag som diskuterades mer flitigt fanns utökad fredning av lekvikar, fredning utanför åmynningar, möjligheten till samförvaltning samt redskapsbegränsningar gällande både yrkesfisket och fritidsfisket med nät. Länsstyrelsen kommer att föra en dialog med Blekinges kommuner och politiker samt arbeta fram förslag på förvaltningsåtgärder för Blekinges gäddbestånd. Förslaget kommer att skickas ut till intressenter inom fisket, kommuner och politiker för att inhämta synpunkter. Inkomna synpunkter och förslag till förvaltningsåtgärder kommer sedan att presenteras på ett nytt dialogmöte.


 

Sportfiskarnas projektkontor i Kalmar projekterar nu för byggandet av flera gäddfabriker i Blekinge.

 

Inför byggstart i höst av en gäddfabrik genomförs undersökande provfisken för att kunna jämföra beståndsstatus före och efter åtgärd. Provfisket sköts av elever från fiskevårdslinjen på Blekinge Folkhögskola.
- Provfisket visar att det redan finns ett lekbestånd, det blev faktiskt en gädda redan första dagen. Dock så är det inte jättemånga fångade än. Gäddorna mäts och räknas och släpps sedan åter för att få sköta sina lekbestyr. Med en optimerad gäddvåtmark färdig tills nästa vår finns därmed förutsättningar för en kraftig ökning av gäddor på sikt, konstaterar Olof Engstedt, projektledare och biolog på Sportfiskarna.

 


 

Miljöövervakning visar: södra Sverige fortsatt försurat

 Foto: Niklas Wengström / Många vattendrag i sydvästra Sverige är fortsatt försurade.

30 år av miljöövervakning visar att försurningen fortfarande håller södra Sverige i sitt grepp och att kväve kan komma att bidra till mer försurning.

Den 13-14 oktober firade det regionala miljöövervakningsnätet Krondroppsnätet 30 år. Sedan 1985 har forskarna inom nätverket följt utvecklingen av svavel- och kvävenedfall och dess påverkan på markvattenkvaliteten i Sverige. Mätningarna visar att stora delar av södra Sverige fortfarande är försurade och att återhämtningen går långsamt. Det finns också tecken på att skogen närmar sig kvävemättnad och att det finns risk för att kväve läcker ut till grund- och ytvatten och ytterligare bidrar till övergödningen.

– Markvattnet i sydvästra Sverige är fortfarande kraftigt försurat. På vissa platser kan vi se en återhämtning, på andra ställen ser vi ingen förbättring alls. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att få ner svavel- och kväveutsläppen ytterligare, både i Sverige och i övriga Europa, säger Gunilla Pihl Karlsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Krondroppsnätets övervakning omfattar över 70 provytor i skog och på öppet fält fördelade över hela landet. Där mäts atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi för ett stort antal ämnen, och parametrar som har stor betydelse för försurningen och övergödningen av mark, sjöar och vattendrag. Mätningarna är en del av underlaget för det regionala och nationella miljömålsarbetet. Krondroppsnätet samordnas och drivs av IVL på uppdrag av framförallt av olika luftvårdsförbund, länsstyrelser och Naturvårdsverket.

I samband med att Krondroppsnätet fyllde 30 år presenteras en populärvetenskaplig temarapport där forskarna sammanfattar tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på skogsmark.

Både svavel och kväve uppvisar en kraftig gradient över landet med högst nedfall i sydväst och lägst i norra Sverige. Trots att svavelnedfallet minskat kraftigt sedan mätningarna startade på 1980-talet pekar mätningar och modellering på att återhämtningen från försurningen går långsamt, och att mark och ytvatten i södra Sverige kommer att vara försurade under lång tid framöver.

Nedfallet av kväve har visat sig vara svårare att minska än svavelnedfallet.

– Våra mätningar i markvatten visar att halten nitratkväve är kraftigt förhöjd på flera platser i sydväst. Detta indikerar att skogen närmar sig kvävemättnad och att det finns risk för att kväve läcker ut till grund- och ytvatten och bidrar till övergödningen, säger Gunilla Pihl Karlsson.

Klimatförändringen och ett förändrat skogsbruk kan få stora effekter på återhämtningen från försurning och risken för kväveutlakning till sjöar och vattendrag. Ett ökat uttag av grenar och trädtoppar i samband med skogsavverkning medför att buffrande näringsämnen försvinner från skogsekosystemen, ämnen som skulle ha motverkat försurning om de fått finnas kvar.

Läs temarapporten ”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på skogsmark”.

 


Kraftverk rivs för fiskarnas skull

Mariebergs kraftverk i Mörrumsån ska rivas – en åtgärd som initiavtagarna bakom projektet beskriver som rena julklappen för både fisk och sportfiskare. 

Rivningen kommer att öppna upp hela sträckan från havet till fiskvägarna vid kraftverken i Hemsjö, något som tros förbättra förutsättningarna för fiskvandring och reproduktion samt den biologiska mångfalden i stort.

  – Rivningen av dammen betyder oerhört mycket för fiske tillgången i Mörrumsån. Vi talar om hundratals fler laxfiskar som nu kan leka, och ett betydande antal fler smolt. Det blir ett  rejält tillskott av fisk, säger Ola Söderdahl, platschef på

Mörrum Kronolaxfiske.

Den planerade rivningen av kraftverket kan ske tidigast 2017 efter samrådsmöten med närboende, lokala organisationer och myndigheter. Tanken är att rivningen ska öppna Mörrumsån hela sträckan från havet till fiskvägarna vid kraftverken i Hemsjö, något som tros förbättra förutsättningarna för fiskvandring och reproduktion samt den biologiska    mångfalden i stort.

Projektet kommer till stånd genom ett gemensamt initiativ från E.ON, som äger kraftverket, i nära samarbete med Länsstyrelsen, Sveaskog och Karlshamns kommun.

 

Kraftbolaget E.ON har själva varit med och tagit detta initiativ och det verkar vara positiva reaktioner från hela bygden, där fisket har en stor betydelse både för ekonomin och för områdets profil.

 – Större delen av Mörrumsån är idag både naturreservat och Natura 2000 område. Genom det här skapar vi förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden, säger landshövdningen Berit Andnor Bylund.